It should be winter now, but my mind's still june.

Jag vill inte att det ska bli höst. Det ska vara avrmt och barfota dagar och uppvikta jeans och koftor och sjalar. Det ska inte vara tjocka kläder. Jag känner mig så instängd. Jag tappar en del av mig själv tror jag. Jag vill ha jeansshorts och linne och bikini. Och framförallt inga skor. Det är så skönt. Jag fattar grejjen med Ernst nu, visserligen är han på tok för mycket. Men han har en riktigt bra tanke i att inte bära skor.


Shine a little light, Shine a light on my life

Nu kanske. Aix känns väldigt mycket närmare nu. Vi kanske har fixat en lägenhet efter alla om och men. Och det gör det hela sjukt verkligt.

Igår var det Saras 21 år och en månadsfödelsedag och det firades med saftkalas. Jag blev så mätt att jag inte ens orkade äta upp min andra tårtbit. Det var faktiskt lite pinsamt måste jag medge. Men min mage för sötsaker har minskat drastiskt efter sommarens måfflande som slutligen blev för mycket för mig. Uppenbarligen. Natten avslutades med ett Disneylåtsmaraton och jag måste medge att jag är sjukt impad av allas sånginsatser. Natten spenderades på ett liggunderlag som inte var allt för bekvämt i Sara och Simons vardagsrum.

TIllbaka i stan vid lunchtid idag och köpte ett äpple för att neutralisera munnen. Man kanske alltid borde ha med sig en tandborste i väskan för säkerhets skull. Iaf nästa gång jag åker till lund. Sen fika på Cosmopolitan med Elsa, Hedvig & Amanda. Alldelles för längesen, men vad skulle vi göra när vi hade halva landet emellan oss. Men nu är jag tillbaka iaf och allt jag gör är ju att sköta tvätten här hemma så det är ju inte så tidskrävande.

Nattens godnattsång: Hamburg Song - Keane


Take Care

Är dagens låt. Underbar.

Idag har jag gjort något. Jag har skaffat internetbank. Det gick väll på ungefär 7 minuter. Iofs köade jag kanske 10. Men det blir trots allt bara 20 minuter med cykelturen inräknad. Tänk om jag hade ett sånt tempo med alla mina saker jag ska klara av, då hade dom varit avklarade på max ett par dagar. Nu laddar jag upp en halv dag för att sedan varva ner resten av dagen. Men det är sådan jag är. Det är inte hela världen. Men jag tänker på alla människor som inte är som jag. Gud vad mycket ni måste få gjort. Blir lite trött när jag tänker på det.

Punkt 2. Varför är alla så upptagna och onåbara när jag är supernåbar och helt desperat. Måste umgås för jag håller på att dö av uttråkning. Det finns så mycket att göra när man är i en stad. Och när jag då inte gör någonting blir jag sjukt rastlös. På Valön kunde man inte göra något. Det var frustrerande ibland men mest var det ju väldigt avkopplande. Det skulle inte förvåna mig om jag imorgon kollapsade av stress.

tillbaka till civilisationen

Gud vad det känns konstigt att vara hemma. skönt men jag saknar sofia och det ahr gått hela 4 timamr sedan jag såg henne sist. det är konstigt att leva utan någon som jag i princip har träffat dag och natt i två månader. helt plötsligt fattar jag varfl