LISEN

Idag har det varit sol. Idag känns livet såhär:

Okej jag vet att man kanske inte borde klaga över flyg som kostar runt 1000-lappen till Nice. Man flyger ju trots allt över hela europa. Men vad hände med den braiga linjen mellan göteborg/sthlm och Marrseille. Varför kan inte Ryanair informera om det. Så imorrn ska jag ställa klockan och hoppa upp och fråga onlinesupporten om vad som händer. Förhoppningsvis får jag ett svar. Helst skulle jag vilja få svaret: den kommer att finnas kvar det är bara att vi inte har bestämt när dom flighterna ska gå. Det vore drömmen. Åh så underbart det hade varit. Jaja. Jag får väll leta vidare. Sterling har flygbiljetter för runt 800 hem vid jul. Problemet är ju bara att dom går från Nice och att man då måste betala buss till Nice. Alltså 200 spänn extra. Så som sagt, 1000 kr.

Nu är jag hemma från en helg av seglande och sen en visit i Göteborg hos mina syskon. Och nu efter en händelserik långhelg är jag sjukt uttråkad :( varför blir det alltid såhär?

Jag har nog aldrig riktigt gillat förändringar. Nya saker är kul. Men det som är riktigt viktigt... som hemma. Det har jag velat ha som det är. Fast nu. Jag vet inte jag börjar kanske växa upp. Det ska bli kul att åka hemifrån och sen när jag kommer hem flytta till lilla lägenheten direkt. Fast samtidigt känns det hemskt att tänka på att jag efter jag har åkt iväg inte kommer flytta hem igen, och det gör mig livrädd. Måste erkänna att jag får lust att krypa upp i mammas knä igen. Jag är inte riktigt redo för att bli stor, eller framför allt tycker jag väldigt mkt om att ha folk omkring mig som mina stötdämpare. Måste jag bli stor? Jag känner miig väldigt..... vad det där ordet nu är. Jag vill inget hellre än att flytta hemifrån och ta hand om mig själv och sitta uppe hur länge jag vill och göra som jag vill och vara fri, samtidigt som det jag allra helst vill är att gå om gymnasiet och bo hemma hos mamma och pappa. Vad är ordet för det här tillståndet nu igen?

Idag har jag umgåtts med min iPod, min dator, Sex & The City och städskrubben. Yeah!

Imorrn är det barnpassning och förhoppningsvis utgång som gäller. Imorrn kommer bli en bra dag. Synd bara att min hals ska börja bråka nu. Men om man inte låtsas om något så finns det tydligen inte. Uppenbarligen. Om man inte låtsas om mig finns jag inte. VÄX UPP!!!!!!

Dagens soundtrack: Johnny Boy - Eva Cassidy

Mitt liv består inte av så mycket för tillfället. Jag jobbar lite. Eller ganska mycket, oroar mig för min tånagel, lyssnar på musik, ältar och sover. Om jag gjorde något annat skulle ältdelen bli lite mindre och det hade inte gjort mig något.

Jag älskar tanken på att jag ska ta studenten. Men en riktigt stor ångest har börjat infinna sig. Vad ska hända med alla underbara männsikor i min klass som varenda en tillför något till mitt liv. Mitt liv kommer inte vara helt när jag har slutat. :(

Men nu ska jag göra en kupp. för att minnas och ha minnen så ska jag ta med mig kameran överallt jag går. för att riktigt dokumentera de sista 10 dagarna innan jag förlorade en del av mig själv.

Det är möjligt att hundratals ballonger släppta upp på en blå himmel är en utav de där få sakerna som verkligen ger mig en känsla av att livet är perfekt.

Jag får en konstig känsla av sockerdricka i magen när jag lyssnar på en lång lång tid med håkan bråkan. Jag vet inte riktigt vart jag ska göra av känslan för jag har ingen att känna någonting för. Men då vore det konstigt att jag känner den känslan. Men jag kan vekrligen inte se vem det skulle vara isf.

Jag får ett lyckorus av den. Ett kärleksrus.

Just nu är jag så galet lycklig. Allting känns bara så himla bra. Jag vet inte riktigt vart jag ska göra av min lycka. Jag känner det lite som att jag vill springa 3 varv runt jorden. Bli OS-vinnare i en sport jag aldrig har utövat. jag vill bada jag vill skrika jag vill sjunga jag vill pussas. Jag vill göra allt känns det som.

Jag tror inte det här är något bra tillstånd. För snart kommer det antagligen gå nerför igen och då kommer jag slå mig hårt. Men tills dess ska jag snjuta allt jag har av stunden.

...elitidrottare.

Jag har tänkt på det här. När jag var på blodcentralen någon gång i februari och kollade om jag fick ge blod hade jag relativt bra blodvärde, bra blodtryck och låg puls. Dom trodde jag var idrottare. På en ganska seriös nivå. Jag har inte rört mig för utom min cykling till skolan sen i oktober. Då tränade jag gympa på friskis och svettis en gång i veckan. Att få ihop detta till att jag tränar mycket är en omöjlighet. Så det var ju väldigt bra för mig. Kanske kommer det från pappa för dom trodde han var bloddopad en gång när han kollade sig. Det var han inte :). 

Men det verkar ju ändå som att jag har ganska bra förutsättningar. Jag borde ha satsat på att bli elitidrottare.

Spelade lite sax idag. Min lärare sa att det lät bra. Och jag blev mycket glad. Spelade nämligen provspelningsstycket till AMK och jag har övat 2 gånger sen förra lektionen. Så det känns bra. Tänkte ringa imorrn. Sjukt nervig

Idag har jag fått några fräknar.
Konstigt det där hur saker ändrar sig. Förr hatade jag det, nu tycker jag fräknar är det chramigaste som finns. Jag skulle gärna ha mer. Men man ska vara nöjd med det man har. Fast man ser ju så underbart frisk, glad och hurtig ut i fräknar. Lite som jag tänker mig norrmän

Igår kväll spelade jag pingis, det var kul. Sen när glömde man bort gamla nöjen som att spela pingis. Jag funderar på att införa dte igen. Gamla nöjen alltså. Typ spela fotboll, brännboll. Det känns som att livet just nu går ut på att fika, titta på filmoch gå ut. VÄLDIGT fantasilöst. Spelade rundpingis på fyra och nu har jag en stor blåsa på minhögerfot i kombination med en förhårdnad. Men det var det värt. Jag måste tänka tillbaka på andra gamla nöjen.... Men jag kommer inte på några. Leka med Barbies tror jag ändå att jag har kommit över. Men man var så fantasifull när man var mindre. Uppe i Värmland har vi en bondgård. Där brukade jag och mina kusiner hoppa från taknockarna ner i höet. Det var kul. Sen sov vi där. Sen fick alla allvarliga problem med andningen pga av allt damm och alla andra små partiklar. Men det var det värt. Som sagt, vart tog alla roliga aktiviteter vägen?

visste ni att koldioxidutsläppen från ungefär 34000 tågresor motsvarar koldioxidutsläppet från en flygtur. detta mellan malmö och sthlm. varför varför varför flyger man inrikes?

Ni har väll hälsat på älgen. Jag bröjar spy lite på projektarbetet känner jag.

Idag har jag:

nästan gått in och bokat tid hs frisören, anledningen till att jag inte gjorde det var att frisören sågupptagen ut.
nästan ringt angående jobb, det var upptaget i luren
nästan startat med läxorna, jag måste äte först, och vila, och kolla en sak.

Varför kan jag inte bara göra saker. Direkt. Jag måste inte nästan göra saker hela tiden.

åh jag älskar att långfika. det finns dock vissa saker jag hatar med att fika också. det kostar pengar och man äter upp kakan och dricker upp kaffet/teet alldelles för fort. Det finns det inget att göra åt.

Jag ogillar espresso house skarpt. Det är iofs helt okej men det är icke billigt och det är alldelles för mainstream. Haha. Jag vet det är skittöntigt att skriva så men det känns tusen gånger bättre att sitta på något mysigt intimt café än ett som finns i varje gathörn.

Jag har hittat mitt café. Cosmopolitan café. Det är mysigt och rött (iofs dåliga stolar) dom har underbart goda pajer och kakor och teet och kaffet är billigt. Bra alltså :D Dessutom spelar dom sköna hits från förr. Nu pratar jag inte gamla 60-tals hits utan det här är 90-talets the corrs och liknande. Me like :D

Jag tycker inte om att skriva seriösa saker. Som nu en ansökan om stipendie inför utlandspraktiken. Det ger mig bara ångest, särskilt eftersom jag inte ens har någon praktikplats. Just det ångest.

ibland förstår jag inte mig själv, mina lärare eller betygen. men jag har fortfarande chans på 20.0. det är bara att tacka och ta emot.